Till skillnad från silvret är keramikmärken inte lagreglerade. Varje fabrik valde sin symbol, ändrade den över åren, la till målare- och modellörinitialer och kopierade ibland en rival. Med lite övning blir dock nästan varje fabrik igenkännlig.
Meissen (Tyskland)
De korsade svärden i kobaltblått under glasyr är keramikens mest kopierade märke. Äkta Meissen-svärd är målade frihand, sitter något snett och varierar i tjocklek. I slutet av 1800-talet lades punkter, stjärnor eller streck till för att ange perioder, och på 1900-talet dyker orden 'Meissen' eller 'Meissener Porzellan' upp.
Titta på svärdens knoppar: runda på äkta Meissen, penseldragen syns i lupp och det blå blöder något in i glasyren. Perfekt geometriska eller för skarpa svärd är en tydlig kopie-signal.
Sèvres och Limoges (Frankrike)
Sèvres använde två sammanflätade L (för Ludvig) med årsbokstav från 1753. Märket kopierades hårt på 1800-talet — äkta tidig Sèvres har mjukporslin i varm elfenbenston och märket målades före bränning, aldrig ovanpå glasyren.
Limoges är en region, inte en fabrik. Leta efter den specifika tillverkaren: Haviland, Bernardaud, GDA, T&V Depose. Enbart 'Limoges France' är en regional etikett. Värdet ligger i tillverkaren och målarens signatur.
Wedgwood och engelsk keramik
Wedgwood stämplas in i leran före bränning, inte trycks. Från 1860 innehåller märket en trebokstavskod som gör att man kan datera till exakt år. 'Made in England' dyker upp efter 1891 och 'Bone China' från ungefär 1912.
Doulton, Royal Crown Derby, Minton och Spode har väldokumenterade datumkodsystem. Ett elaborerat färgtryckt märke under glasyr är vanligtvis yngre än ett enkelt instansat svart eller brunt märke.
Sverige — Rörstrand och Gustavsberg
Rörstrand använde tre kronor tillsammans med initialer eller symboler som ändrats regelbundet — från handmålade stämplar på 1800-talet till tryckta rundlar på 1900-talet. Signerade Rörstrand-serier av Gunnar Nylund och Carl-Harry Stålhane är samlarobjekt.
Gustavsberg använde ankaret som återkommande symbol, kombinerat med årskoder. Stig Lindbergs signatur, Wilhelm Kåges 'Argenta' och Berndt Fribergs studiostämplar höjer värdet väsentligt.
Rosenthal, KPM och 1900-talets Tyskland
Rosenthal använde varianter av krona över korsade linjer. Märkets färg hjälper till att datera — grön för första kvalitet, röd för sekunda, blå för fabriksdekoration.
KPM (Königliche Porzellan-Manufaktur Berlin) använder spiran i kobaltblått under glasyr plus ett rött eller blått riksäpple. Bara märket signalerar en mycket samlarvärdig fabrik; med målarsignatur stiger värdet kraftigt.
Studiokeramik och omärkta stycken
Signerad studiokeramik — Bernard Leach, Lucie Rie, Hans Coper — når höga priser, ofta via en diskret initial ristad i botten. Att bekräfta en studiotillskrivning kräver flera bilder av bottnen, drejlinjerna, glasyren och eventuella glasyrdroppar.
Omärkta stycken eller stycken med bara en initial är vanliga. Utan märke lutar sig AntiqID mot form, glasyrkemi i strykljus och sättet stycket drejats eller formats. Är beläggen tunna säger appen det — i stället för att hitta på en tillverkare.
Snabbreferens
- Meissen: handmålade korsade svärd, lätt asymmetriska
- Sèvres: sammanflätade L med årsbokstav, målade före bränning
- Wedgwood: instansat med trebokstavskod från 1860
- Rörstrand: tre kronor + växlande initialer/symboler
- KPM: spira i kobaltblått under glasyr + rött eller blått riksäpple
- Rosenthal: kronans färg anger kvalitetsgrad
Läs varje porslinsmärke med AntiqID
Fotografera märket och låt AntiqID matcha mot fabrikskataloger för tillverkare, epok och samlarintresse.
Hämta AntiqID